En fasadritning är en skalenlig ritning som visar byggnadens utsida rakt framifrån, en vy per väderstreck. Den redovisar takform, taklutning, fönster, dörrar, höjder och marklinjer samt material och kulörer i text. Kommunen kräver den i de flesta bygglovsansökningar för nybyggnad, tillbyggnad och fasadändring.
Nedan går vi igenom vad fasadritningen ska innehålla, vilken skala som gäller, hur den ser ut vid tillbyggnad och fasadändring, hur ni ritar den själva och vilka brister som oftast gör att kommunen begär komplettering. Sist visar vi hur samma ritning kan bli en bild av huset som färdigt.
Vad en fasadritning visar – och varför kommunen vill ha den
Planritningen visar hur huset fungerar inifrån. Fasadritningen visar hur det ser ut utifrån: hur högt det blir, vilken takform det har, hur fönstren sitter och vilka material och färger som ska synas mot gatan och grannarna. Det är just det byggnadsnämnden bedömer när den prövar om ett hus passar in i omgivningen och följer detaljplanens bestämmelser om till exempel höjd, taklutning och utformning.
Ritningen är ortogonal, det vill säga ritad rakt framifrån utan perspektiv. Alla mått i fasadens plan återges i samma skala, oavsett hur långt bort delarna ligger. Det gör att handläggaren kan mäta direkt i den, vilket inte går i ett foto eller en perspektivbild.
Ett vanligt fristående hus har fyra fasader, och därför brukar en bygglovsansökan för nybyggnad innehålla fyra fasadvyer. Varje vy får en rubrik efter det väderstreck den vetter mot, till exempel ”Fasad mot söder” eller ”Fasad mot gatan, väster”.
Det här ska finnas med på en fasadritning för bygglov
Varje kommun formulerar sina egna krav, så läs alltid kommunens checklista innan ni lämnar in. Helsingborgs stad beskriver till exempel att fasadritningen ska visa samtliga fasader på nya byggnader och tillbyggnader. I praktiken efterfrågar de flesta kommuner ungefär samma uppgifter:
- Alla berörda fasader, var och en märkt med väderstreck.
- Takform och taklutning, med taklutningen angiven i grader.
- Fönster, dörrar och andra öppningar i rätt storlek och läge, samma som på planritningen.
- Utskjutande delar som skorstenar, balkonger, takkupor, skärmtak, trappor och ramper.
- Befintlig och ny marklinje, om marken ska schaktas eller fyllas upp. Den nya linjen ritas ofta heldragen och den befintliga streckad.
- Höjdmått, till exempel till takfot och nock, gärna mätta från medelmarknivån eller angivna som höjder i kommunens höjdsystem när detaljplanen reglerar byggnadens höjd.
- Material och kulörer i text, till exempel ”Stående träpanel, NCS S 0502-Y” eller ”Takpannor av betong, svart”.
- Ritningshuvud med fastighetsbeteckning, ritningstyp, skala, datum och vem som har ritat.
Ritningen lämnas i svartvitt. Färgade ytor, skuggor och perspektiv hör inte hemma på själva bygglovsritningen, även om kommunen gärna tar emot en illustration som komplement.
Skala, väderstreck och måttsättning på fasadritningen
Den vanligaste skalan för fasadritningar är 1:100, samma skala som planritningen och sektionen brukar ha. En centimeter på papperet motsvarar då en meter i verkligheten. För små byggnader, som ett förråd eller ett skärmtak, kan skala 1:50 göra ritningen lättare att läsa. Oavsett vilken skala ni väljer ska den stå på ritningen, och ritningen ska skrivas ut i det format den är gjord för, oftast A3 eller A4.
Väderstrecket anger åt vilket håll fasaden vetter, inte från vilket håll ni tittar. ”Fasad mot norr” är alltså den sida av huset som vänder sig mot norr. Kontrollera att beteckningarna stämmer med norrpilen på situationsplanen, annars blir det svårt för handläggaren att koppla ihop ritningarna.
Måttsättningen behöver inte vara lika tät som på en planritning. Det viktiga är höjderna: färdigt golv, takfot, nock och eventuella höjder som detaljplanen styr. Många kommuner vill också se marklinjen tydligt, eftersom byggnadens höjd ofta räknas från marken runt huset.
Fasadritning vid tillbyggnad och fasadändring
Vid en tillbyggnad räcker det inte att rita bara den nya delen. Fasadritningen ska visa hela fasaden, med både den befintliga byggnaden och tillbyggnaden, så att det framgår hur de möts, hur takfall och takfot ansluter och hur fönstren förhåller sig till varandra. Rita bara de fasader som påverkas, men ta med hela fasadlängden på dem.
Vid en fasadändring, till exempel nya fönster, ett nytt fasadmaterial eller en ny kulör, brukar kommunen vilja se fasaden både före och efter ändringen. Ett vanligt upplägg är två vyer bredvid varandra märkta ”Befintlig” och ”Ny”, eller en ritning där det som tas bort visas streckat och det nya heldraget.
Om ändringen alls kräver bygglov beror på vilken sorts byggnad det är och var den ligger. Sedan den 1 december 2025 krävs som huvudregel inget bygglov för att byta kulör, fasadbeklädnad eller taktäckning på ett en- eller tvåbostadshus. För byggnader inom detaljplan som inte är en- eller tvåbostadshus, komplementbyggnader eller komplementbostadshus krävs lov när ändringen görs på en fasad eller ett tak som vetter mot en allmän plats, och för kulturhistoriskt värdefulla byggnader eller områden med skyddsbestämmelser kan lov krävas oavsett hustyp. Kontrollera därför med kommunen vad som gäller för just er åtgärd innan ni börjar rita.
Fasadritning, planritning och sektionsritning – hur de hänger ihop
Bygglovsritningarna beskriver samma hus från olika håll och måste stämma med varandra. Planritningen visar huset ovanifrån i ett horisontellt snitt, sektionsritningen visar ett lodrätt snitt genom huset med våningshöjder och takkonstruktion, och fasadritningen visar utsidan. Situationsplanen visar till sist var huset står på tomten.
När ritningarna inte stämmer med varandra märks det snabbt. Ett fönster som sitter i hörnet på planritningen men mitt på väggen i fasaden, eller en nockhöjd som skiljer sig mellan fasad och sektion, är typiska skäl till att kommunen begär komplettering. Rita därför fasaderna utifrån planritningen och sektionen, inte tvärtom.
Rita fasadritningen själva – så går ni till väga
För de flesta mindre projekt finns inget krav på att en arkitekt ska rita fasaden. Ni kan rita för hand med linjal och blyertspenna på vitt papper, eller i ett ritprogram. Stockholms stad beskriver hur korrekta ritningar och handlingar ska se ut, med länkar till exempel. Så här brukar arbetet gå till:
- Samla underlaget. Ta fram planritningen, sektionen och situationsplanen, eller mät upp det befintliga huset om ritningar saknas.
- Välj skala och format. Skala 1:100 på A3 räcker för de flesta villor och tillbyggnader.
- Rita marklinjen och golvnivån. Börja med marken, eftersom alla höjder utgår från den.
- Bygg upp väggar och tak. Rita fasadens längd från planritningen och höjderna från sektionen, och sedan takfot, takfall och nock.
- Placera öppningarna. För över fönster och dörrar från planritningen, med rätt bredd, höjd och bröstningshöjd.
- Lägg till detaljer. Skorsten, takkupor, balkonger, trappor, stuprör om de påverkar uttrycket.
- Måttsätt och skriv text. Höjder, taklutning, material och kulörer.
- Gör ritningshuvudet. Fastighetsbeteckning, ritningstyp, väderstreck, skala, datum och namn.
Upprepa för varje fasad som påverkas. Skriv sedan ut en provutskrift och mät med linjal att skalan stämmer.
Brister i fasadritningen som ger komplettering
Handläggare pekar ofta på samma saker när en ansökan behöver kompletteras. Kontrollera dem innan ni skickar in:
- Fasader saknas, till exempel gavlarna, eller väderstreck är inte angivet.
- Ritningen är inte skalenlig eller skalan saknas.
- Marklinjen saknas eller visar inte hur marken ändras.
- Fönster och dörrar stämmer inte med planritningen.
- Material och kulörer är inte angivna.
- Vid tillbyggnad visas bara den nya delen, inte hur den ansluter till huset.
- Ritningen är ett foto, en skärmbild eller en perspektivbild i stället för en ortogonal ritning.
Från fasadritning till exteriörbild av huset
En fasadritning är exakt men abstrakt. Den visar att panelen är stående och att taket lutar 27 grader, men inte hur huset upplevs i kvällsljus eller hur den mörka kulören ser ut bredvid grannens hus. För ett enfamiljshus i höstljus gav exteriörrenderingarna 65 % snabbare beslut. För många husägare och beställare är det först i en bild som det går att ta ställning till fasaden.
När vi i vår studio får fasad- och planritningar som underlag bygger vi en 3D-modell av huset med ritningarnas mått, lägger på de material och kulörer som står i texten och placerar huset i en miljö. Resultatet är en rendering, en fotorealistisk bild av något som ännu inte finns. Ofta är det också då frågorna kommer: om fönstren borde vara större, om kulören blir för mörk, om taksprånget behöver vara djupare. Det är billigare att ändra i ritningen än på byggarbetsplatsen.
Bilden ersätter inte fasadritningen i bygglovsansökan, men den kan bifogas som illustration och gör det lättare för grannar och handläggare att förstå förslaget. Vill ni se ert hus som färdigt innan ni bygger kan ni läsa mer om vår exteriörvisualisering. Rendering och 3D-modellering kostar från 39 € per timme.
Se fasaden som färdigt hus innan ni bygger
