En sektionsritning är en skalenlig ritning som visar byggnaden som om den skurits itu lodrätt. Den redovisar höjder som varken planritningen eller fasaden visar: bjälklag, takkonstruktion, rumshöjder, grundläggning och hur huset möter marken. Vid bygglov för nybyggnad och många tillbyggnader ingår den nästan alltid bland ritningarna.
Planritningen visar huset ovanifrån, fasaden visar det utifrån – sektionen visar det inifrån på höjden. Nedan går vi igenom vad en sektionsritning ska innehålla, var snittet ska läggas, vilken skala som gäller, hur höjderna i detaljplanen kontrolleras mot sektionen och hur ni ritar en själva.
Vad en sektionsritning visar – huset uppskuret på höjden
Tänk er att ni sågar rakt igenom huset från nock till grund och tittar på snittytan. Det ni ser är sektionen. Väggar, bjälklag och tak som snittet går igenom ritas med kraftigare linjer, medan det som syns bakom snittet – dörrar, trappor, fönster på bortre väggen – ritas tunnare.
För byggnadsnämnden är sektionen framför allt ett höjddokument. Den visar:
- hur många våningar huset har och hur de ligger i förhållande till varandra,
- rumshöjder och bjälklagens tjocklek,
- takets form, taklutning och höjden till nock,
- om huset har källare, souterrängvåning, krypgrund eller platta på mark,
- befintlig och ny marknivå längs snittet,
- trappor, vindsutrymmen och eventuella uppstolpade tak.
Handläggaren använder sektionen för att kontrollera att byggnaden håller sig inom de höjder som detaljplanen tillåter, att våningsantalet stämmer och att huset inte kräver större schaktning eller uppfyllnad än vad ansökan redovisar. På en plan tomt är det sällan några överraskningar. På en sluttande tomt är sektionen ofta den ritning som avgör ärendet.
Sektionsritning, planritning och fasadritning – så hänger de ihop
En bygglovsansökan för ett nytt hus består oftast av fyra typer av ritningar som tillsammans beskriver byggnaden i tre dimensioner. Ingen av dem räcker ensam.
- Situationsplanen visar var huset placeras på tomten, med mått till tomtgräns och marknivåer. Läs mer om vad den ska innehålla i vår guide till situationsplan och nybyggnadskarta.
- Planritningen visar varje våning ovanifrån: rum, väggar, dörrar och fönster.
- Fasadritningen visar husets utsida från varje väderstreck, med material, kulörer och fönstersättning.
- Sektionsritningen visar huset genomskuret, med alla höjder som de andra ritningarna inte kan redovisa.
Ritningarna måste stämma med varandra. En takhöjd som skiljer sig mellan fasad och sektion, eller en trappa som ligger på olika ställen i plan och sektion, är något handläggaren brukar fråga om – och varje sådan fråga kan förlänga handläggningen. Rita därför sektionen utifrån samma underlag som planen och kontrollera höjderna mot fasaderna innan ni skickar in.
Sektionen ska heller inte förväxlas med husets planlösning. Planlösningen handlar om hur rummen hänger ihop och används, sektionen om hur huset är uppbyggt på höjden.
Det här ska finnas med i en sektionsritning för bygglov
Kraven formuleras av varje kommun, och kontrollistorna ser lite olika ut. De flesta efterfrågar ungefär samma uppgifter:
- Skala, datum, fastighetsbeteckning och en tydlig beteckning på sektionen, till exempel ”Sektion A–A”.
- Befintlig och ny marknivå längs snittet, gärna med höjdtal i kommunens höjdsystem.
- Färdig golvhöjd för bottenvåningen och helst för varje våning.
- Rumshöjder och bjälklagens läge.
- Taklutning i grader och höjden till nock, ibland även till takfot.
- Grundläggning: platta på mark, krypgrund, källare eller plintar.
- Principiell uppbyggnad av väggar, bjälklag och tak, till exempel ”träregelstomme med isolering”.
- Vid tillbyggnad: vad som är befintligt och vad som är nytt, tydligt skilt åt.
Bygglovsritningen är en principritning, inte en konstruktionsritning. Detaljerade uppgifter om bärande delar, isoleringstjocklekar och infästningar hör normalt till det tekniska underlaget inför startbeskedet. Kommunen kan ändå begära kompletteringar om något i sektionen är oklart, till exempel hur ett uppstolpat tak eller en inredd vind är tänkt.
När vi får en sektionsritning som underlag för en 3D-modell är det oftast marklinjen som saknas eller är ritad schematiskt. Huset står på en rak streckad linje trots att tomten lutar. För bygglovet kan det räcka i ett enkelt ärende, men det är just marklinjen som visar om huset får en hög sockel, en synlig källarvägg eller behöver en stödmur.
Var ska snittet läggas? Snittlinjen A–A på planritningen
Sektionen är bara så bra som platsen där den tas. Snittets läge markeras på planritningen med en linje och två pilar som visar åt vilket håll ni tittar. Linjen får en beteckning, oftast en bokstav, och samma beteckning står på sektionsritningen. En linje märkt A–A på planen motsvarar alltså ”Sektion A–A”.
Lägg snittet där det säger mest om huset:
- Genom trappan, så att våningarnas förbindelse och rumshöjderna i trapphallen syns.
- Tvärs över husets största spännvidd, så att takets form och höjd till nock framgår.
- Där marken lutar mest, så att sockel, souterräng eller källare redovisas korrekt.
- Genom höjdskillnader i huset, till exempel ett förskjutet plan, ett rum med högt i tak eller en inredd vind.
För en enkel villa räcker ofta en sektion. Ett hus i souterräng, ett hus i förskjutna plan eller en tillbyggnad som ansluter till ett befintligt tak behöver ofta två – en längs och en tvärs. Snittet får gärna vika av, en så kallad bruten sektion, om det behövs för att fånga både trappan och den högsta takdelen. Markera då brytpunkten tydligt på planen.
Skala 1:100 och höjdangivelser i sektionen
Sektionsritningar för bygglov ritas vanligen i skala 1:100, samma skala som plan- och fasadritningarna. Det gör att handläggaren kan lägga ritningarna bredvid varandra och jämföra mått direkt. För mindre byggnader eller en detaljerad tillbyggnad förekommer 1:50. Skalan ska stå på ritningen, och ritningen ska skrivas ut i det pappersformat den är gjord för, annars stämmer inte måtten när någon mäter med linjal.
Höjder anges på två sätt, och en tydlig sektion använder båda:
- Relativa mått i millimeter, till exempel rumshöjd 2 500 eller bjälklagstjocklek 300.
- Absoluta höjder i meter över nollplanet i kommunens höjdsystem, till exempel färdigt golv +24,35 och nock +31,10. De flesta kommuner använder RH 2000, men kontrollera vilket system som gäller hos er kommun.
Använd samma höjdsystem som på nybyggnadskartan och situationsplanen. Då går det att följa en höjd från kartan, via situationsplanen, till sektionen utan omräkning. Höjder utan angivet system är en vanlig orsak till kompletteringskrav.
Höjder i detaljplanen: nockhöjd, totalhöjd och byggnadshöjd
Inom detaljplanelagt område prövar byggnadsnämnden om huset följer planens bestämmelser, och höjd är en av de vanligaste. Sektionen är ritningen där den kontrollen görs. Vilket höjdmått som gäller beror på hur planen är skriven:
- Nockhöjd reglerar höjden upp till takkonstruktionens högsta del.
- Totalhöjd reglerar höjden upp till byggnadens allra högsta punkt, alltså även skorsten, ventilationshuvar och liknande.
- Byggnadshöjd förekommer i många äldre detaljplaner och mäts på ett annat sätt än nockhöjd, med utgångspunkt i fasaden snarare än i taket. Definitionen har skiftat över tid, så fråga kommunen hur den ska räknas i just er plan.
Boverket beskriver skillnaden i sin vägledning om bestämmelser om höjd på byggnadsverk. Planen kan också ange höjden som ett absolut värde över nollplanet i stället för i meter över mark. Oavsett vilket: rita in den tillåtna höjden som en streckad linje i sektionen. Då ser både ni och handläggaren direkt om huset ryms, och ni upptäcker tidigt om en brantare taklutning eller en högre sockel tar er över gränsen.
Utanför detaljplan finns sällan några höjdbestämmelser, men sektionen behövs ändå för att kommunen ska kunna bedöma hur byggnaden passar in på platsen och i landskapet.
Så ritar ni en sektionsritning steg för steg
Det finns inget generellt krav på att en arkitekt ska rita bygglovsritningarna. Många ritar själva vid tillbyggnader och komplementbyggnader, medan husleverantören eller projektören brukar ta fram sektionerna vid nybyggnad. Ritar ni själva, arbeta i den här ordningen:
- Utgå från planritningen. Bestäm var snittet ska gå och rita in snittlinjen med pilar och beteckning.
- Rita marklinjen först. Hämta befintliga marknivåer längs snittet från nybyggnadskartan eller kartunderlaget och rita dem i skala. Lägg till den nya marknivån om ni planerar schaktning eller uppfyllnad.
- Sätt färdigt golv. Lägg in bottenvåningens golvhöjd i förhållande till marken och bygg sedan uppåt våning för våning med bjälklag och rumshöjder.
- Rita taket. Utgå från taklutningen, rita takfot och nock och kontrollera höjden mot detaljplanen.
- Lägg till det som syns bakom snittet – dörrar, fönster, trappor – med tunnare linjer.
- Måttsätt och höjdsätt. Ange rumshöjder, golvhöjder, höjd till nock och marknivåer, och skriv ut höjdsystemet.
- Stäm av mot fasaderna. Samma takfot, samma nock, samma fönsterhöjder. Kontrollera sedan att beteckningen på sektionen stämmer med snittlinjen på planen.
Rita gärna i ett CAD- eller ritprogram, men en handritad sektion på millimeterpapper duger i de flesta enkla ärenden så länge den är skalenlig, ren och läsbar. De flesta kommuner tar emot ansökan via en e-tjänst, och då ska ritningarna lämnas som PDF i rätt skala.
Tänk också på att reglerna för vad som kräver bygglov, vad som räcker med en anmälan och vad som är helt lovbefriat ändrades den 1 december 2025. Kontrollera därför med kommunens bygglovsenhet vilka ritningar just er åtgärd kräver innan ni börjar rita.
Från sektionsritning till 3D-bild – när höjderna ska synas
En sektion är exakt, men den är svår att läsa för den som inte är van vid ritningar. Grannar, en bostadsrättsförening eller en köpare ser sällan i en sektion hur högt huset faktiskt kommer att upplevas från gatan, eller hur en souterrängvåning öppnar sig mot trädgården.
I vår studio är sektionerna ett av de viktigaste underlagen när vi bygger 3D-modellen av ett hus. Planritningen ger oss väggarnas läge, men det är sektionen som ger golvhöjder, bjälklag, taklutning och marklinje. Stämmer sektionen med fasaderna blir modellen rätt från början. Saknas höjder får vi fråga, och då är det bättre att ta frågan innan bilderna tas fram än efteråt.
Med en korrekt modell kan vi visa huset från gatan i ögonhöjd, i en flygvy över tomten eller i en genomskärning där våningarna syns. Det är ett sätt att pröva en taklutning eller en sockelhöjd visuellt innan ritningarna skickas in, och att visa grannar och beslutsfattare vad sektionen faktiskt betyder. Läs mer om hur vi arbetar med exteriörvisualisering av hus och bostadsprojekt, eller om vårt stöd för arkitekter som behöver bilder till bygglov och presentationer.
Se hur huset möter marken innan det byggs
