Vad är en planritning? Så läser ni den och vad den ska innehålla

En planritning är en skalenlig ritning som visar ett våningsplan i en byggnad ovanifrån, som om huset skurits av horisontellt ungefär en meter över golvet. Den visar väggar, rum, dörrar, fönster, trappor och fast inredning med mått, och ritas oftast i skala 1:100. Planritningen är en av de vanligaste handlingarna i en bygglovsansökan.

Här går vi igenom vad ritningen visar, hur ni läser symbolerna och förkortningarna, vad skalan betyder, hur planritning skiljer sig från planlösning, vad kommunen brukar kräva vid bygglov, var ni hittar ritningen till er bostad och hur ni ritar en egen.

Vad en planritning visar – rum, väggar och öppningar

Tänk er att ni lyfter av allt som ligger högre än ungefär en meter över golvet och tittar rakt ner på det som är kvar. Det är planritningens vy. Eftersom snittet går genom väggarna syns fönster och dörrar som öppningar, och ni ser hur rummen ligger i förhållande till varandra. Göteborgs Stad beskriver det som ett horisontellt snitt genom byggnaden, och det är den mest exakta definitionen.

En fullständig planritning visar normalt:

• Väggar – ytterväggar och innerväggar, ofta med tjockare eller fyllda linjer för bärande och yttre väggar.
• Rum och deras funktion – kök, vardagsrum, sovrum, badrum, hall, förråd och så vidare.
• Dörrar och fönster – med dörrarnas slagriktning och fönstrens placering i väggen.
• Trappor, eldstäder och skorstenar – allt som går genom bjälklaget eller påverkar brandskyddet.
• Fast inredning – köksbänk, spis, diskbänk, dusch, toalett, badkar och garderober.
• Mått – yttermått på byggnaden och ofta mått på rum, väggtjocklekar och öppningar.

Varje våningsplan får en egen ritning. Ett hus med källare, entréplan och övervåning har alltså tre planritningar. Det planritningen däremot inte visar är höjder: takhöjd, fönstrens bröstningshöjd och taklutning finns i sektionsritningen, och husets utseende utifrån i fasadritningen. Byggnadens placering på tomten visas i en situationsplan, som ritas på kommunens kartunderlag.

Så läser ni en planritning: symboler och förkortningar

Den som ser en planritning för första gången fastnar ofta på symbolerna. De flesta är standardiserade genom lång praxis och går snabbt att lära sig:

• Dörr ritas som ett öppet dörrblad med en kvartscirkel som visar åt vilket håll dörren slår upp. Skjutdörrar visas som förskjutna linjer i väggen.
• Fönster ritas som tunna parallella linjer i väggen, där väggens fyllning bryts.
• Trappa visas med steg och en pil som pekar i gångriktningen uppåt. Där trappan passerar snittet bryts den ofta av med en sicksacklinje.
• Streckade och prickstreckade linjer – streckade linjer visar sådant som är dolt, till exempel en diskmaskin under bänken, medan prickstreckade linjer visar sådant som ligger ovanför snittet, till exempel överskåp eller ett takutsprång. Rivning redovisas ofta med streckade linjer, men se ritningens teckenförklaring.
• Skraffering eller, där kommunen tillåter det, färg används för att skilja nya väggar från befintliga vid om- och tillbyggnader.

Förkortningar används för vitvaror och förvaring, eftersom det inte finns plats att skriva ut allt. Vanliga exempel är K för kyl, F för frys, KF för kyl och frys, DM för diskmaskin, TM för tvättmaskin, TT för torktumlare, ST för städskåp och KLK för klädkammare. Beteckningarna varierar något mellan olika ritare, så en förteckning på ritningen är till hjälp när något är oklart.

På bostadsritningar ser ni också ytor. Äldre ritningar anger ofta boarea (BOA) och biarea (BIA). Sedan den svenska standarden för areamätning, SS 21054:2020, anges bostadsytor allt oftare som bruksarea uppdelad i primär och sekundär area, P-BRA och S-BRA. Om en äldre och en ny annons anger olika areor bör ni kontrollera hur och när bostaden mättes.

Skala 1:100 och måttsättning på planritningen

Den vanligaste skalan för en planritning är 1:100. Det betyder att 1 centimeter på ritningen motsvarar 1 meter i verkligheten. Ett rum som är 4 meter brett blir alltså 4 centimeter på papperet. För detaljer, till exempel ett badrum eller ett kök, används ofta 1:50, där 2 centimeter motsvarar 1 meter.

Skalan gäller bara om ritningen skrivs ut i rätt format. En ritning som är gjord för A3 och skrivs ut på A4 krymps, och då går det inte längre att mäta med linjal. Därför bör skalan alltid stå på ritningen, gärna tillsammans med en skalstock som följer med om ritningen förminskas.

Måtten anges i regel i millimeter på byggritningar, medan enklare ritningar för bostadsförsäljning ofta visar rummens yta i kvadratmeter. Måttkedjor längs fasaderna visar yttermått och avstånd mellan öppningar. När ni ska möblera eller planera en renovering är det måtten, inte skalan, ni ska lita på: mät hellre en gång extra i verkligheten än att mäta med linjal på en utskrift.

Planritning eller planlösning – två ord för olika saker

Orden blandas ofta ihop, men de betyder olika saker. Planritningen är dokumentet: den tekniska, skalenliga ritningen med mått, som används vid bygglov, av hantverkare och i bygghandlingar. Planlösningen är det ritningen beskriver: hur rummen är fördelade och hur de hänger ihop i vardagen.

En bostad med ”bra planlösning” har rum som fungerar tillsammans, rimliga kommunikationsytor och ljus där det behövs. Det är en bedömning. En planritning är korrekt eller inkorrekt. Ni kan alltså ha en exakt planritning av en planlösning som fungerar dåligt, och tvärtom en genomtänkt planlösning som bara finns som skiss.

I bostadsannonser syns planlösningen oftast som en förenklad ritning, ibland i färg och med möbler. För köpare är den bilden lättare att förstå än en bygglovsritning, men den ersätter inte den tekniska ritningen när ni ska bygga om.

Planritning för bygglov: det här brukar kommunen kräva

När ni söker bygglov för nybyggnad eller tillbyggnad ingår nästan alltid planritningar, tillsammans med situationsplan, fasadritningar och sektionsritning. Även vid anmälan av till exempel ett attefallshus brukar kommunen vilja ha en planritning. Det är byggnadsnämnden i er kommun som avgör exakt vad som krävs, så läs kommunens egen checklista innan ni lämnar in. Örebro kommun beskriver till exempel vad deras planritning ska visa.

Vanliga krav är att ritningen:

1. är skalenlig, oftast i 1:100, med skalan angiven på ritningen,
2. visar fastighetsbeteckning, datum och vem som har ritat,
3. redovisar alla våningsplan som berörs, med rummens användning och storlek i m² utskrivna,
4. visar väggar, dörrar, fönster, trappor, eldstäder och fast inredning i kök och badrum,
5. har yttermått och de mått som behövs för att förstå åtgärden,
6. tydligt skiljer på befintligt, nytt och det som rivs vid om- och tillbyggnad.

Vid nybyggnad av bostäder kan kommunen också vilja se att kraven på tillgänglighet och användbarhet i Boverkets byggregler är uppfyllda, till exempel att det finns tillräckligt med utrymme i hygienrum och vid entrén. Många kommuner ber dessutom om tydliga ritningar utan onödig färg och text, eftersom de ska kunna läsas och arkiveras under lång tid.

Ändrar ni planlösningen inne i en befintlig bostad behövs normalt inget bygglov. Men om ändringen påverkar bärande konstruktion, ventilation eller vatten och avlopp kan det krävas en anmälan till kommunen, och i en bostadsrätt behöver ni dessutom styrelsens tillstånd. Även då är en planritning det naturliga underlaget.

Var hittar ni planritningen till ert hus eller er lägenhet?

Ritningen till en befintlig bostad finns oftast redan någonstans. Här brukar ni hitta den:

• Kommunens bygglovsarkiv. Ritningar från tidigare bygglov sparas hos kommunen. Många kommuner har en e-tjänst eller ett digitalt arkiv, andra skickar ritningarna på begäran, ibland mot en avgift.
• Bostadsrättsföreningen eller förvaltaren. För lägenheter har föreningen ofta ritningar över huset och de enskilda lägenheterna.
• Mäklaren eller försäljningsannonsen. Annonsens planritning är bra för en överblick, men ofta förenklad och inte alltid skalenlig.
• Husleverantören. För nyare kataloghus finns ritningarna ofta kvar hos tillverkaren.

Tänk på att arkivritningar visar huset som det var när bygglovet gavs. Har någon byggt om utan att söka lov eller göra en anmälan stämmer ritningen inte längre med verkligheten. Ska ni söka bygglov för en tillbyggnad kan ni därför behöva mäta upp huset och rita en ny planritning av det befintliga.

Rita en egen planritning – program, steg och fallgropar

Ni får rita era ritningar själva. Det finns inget generellt krav på att en arkitekt ska göra dem, så länge de är tydliga, skalenliga, fackmannamässigt utförda och innehåller det kommunen efterfrågar. För enklare projekt räcker ett gratis webbaserat ritprogram, medan projektörer använder CAD-program som AutoCAD, ArchiCAD eller Revit.

Så går ni tillväga:

1. Mät upp varje rum: väggarnas längd, väggtjocklekar, dörrar och fönster samt avstånd från hörn till öppningar.
2. Skissa för hand först och skriv in måtten, så att ni ser att allt går ihop innan ni ritar digitalt.
3. Rita ytterväggarna, sedan innerväggarna, och placera därefter dörrar, fönster, trappor och fast inredning.
4. Skriv ut rummens funktion, yttermått och de rumsmått som behövs.
5. Lägg till skala, skalstock, fastighetsbeteckning och datum, och exportera som PDF i det format ritningen är gjord för.

De vanligaste fallgroparna är att väggtjocklekarna glöms bort, så att rummen blir för stora, och att ritningen exporteras utan korrekt skala. Gratisprogram är dessutom ofta byggda för inredning snarare än bygglov. De ger snygga bilder men inte alltid den ritteknik kommunen förväntar sig, så jämför med kommunens exempelritningar innan ni lämnar in.

Från planritning till 3D-bild av bostaden

En planritning är exakt men abstrakt. Den som inte är van vid ritningar har svårt att föreställa sig rymd, ljus och möblering utifrån linjer och förkortningar. Därför kompletterar många husleverantörer, fastighetsutvecklare och mäklare ritningen med bilder.

När vi får en planritning som underlag är det första vi kontrollerar måtten och de uppgifter ritningen inte kan ge. En planritning säger ingenting om takhöjd, bröstningshöjd eller fönstrens form, så vi ber om sektions- och fasadritningar också. Utan dem blir rummen i modellen en gissning, och det syns direkt i en bild.

Utifrån samma underlag kan planritningen bli en möblerad 3D-planlösning sedd ovanifrån eller i perspektiv, som gör det lätt för köpare att förstå bostaden. Rummen kan också visas inifrån med interiörvisualisering, vilket passar när material och ljus ska bedömas innan något är byggt. I vår studio kostar rendering och 3D-modellering från 39 € per timme, eller 30 € per timme med abonnemang.

Planritningen är fortfarande grunden. En bild kan göra den begriplig, men det är den skalenliga ritningen som kommunen prövar och som hantverkarna bygger efter.