Bygglovsritningar: vilka ritningar kommunen kräver och hur de ska se ut

Bygglovsritningar är de skalenliga ritningar ni lämnar till kommunen när ni söker bygglov: normalt en situationsplan, planritningar, fasadritningar och ofta en sektionsritning. Tillsammans visar de var byggnaden placeras, hur den är disponerad, hur den ser ut utifrån och hur hög den blir, så att byggnadsnämnden kan pröva ansökan.

Här går vi igenom hela ritningspaketet: vilka ritningar som ingår, vilka krav kommunen brukar ställa på skala och utförande, vad som krävs för olika typer av åtgärder, om ni kan rita själva – och vad som händer med ritningarna efter att lovet är beviljat.

Vilka bygglovsritningar ingår i en ansökan?

Enligt plan- och bygglagen ska en ansökan om lov innehålla de ritningar, beskrivningar och andra uppgifter som behövs för prövningen. Exakt vad som behövs avgör kommunen utifrån vad ni ska bygga, men för ett nytt bostadshus ser paketet i stort sett likadant ut i hela landet.

• Situationsplan – tomten sedd ovanifrån med det nya inritat, avstånd till tomtgräns och höjder. Den ritas oftast på en nybyggnadskarta eller ett enklare kartunderlag från kommunen. Läs mer i vår genomgång av vad en situationsplan ska innehålla.
• Planritning – varje våningsplan sett ovanifrån med väggar, dörrar, fönster, rumsfunktioner och mått. Så tolkar ni symbolerna i guiden om hur ni läser en planritning.
• Fasadritning – byggnadens utsidor från varje väderstreck, med material, kulörer och marklinje. Det mesta av det kommunen tittar på sammanfattar vi i artikeln om vad en fasadritning ska visa.
• Sektionsritning – huset uppskuret på höjden, med bjälklag, takvinkel, rumshöjder och byggnadens totalhöjd. Hur snittet läggs och vilka höjder som ska stå med finns i texten om sektionsritningen i bygglovsansökan.

Till ritningarna kommer oftast en ansökningsblankett, ett förslag på kontrollansvarig när åtgärden kräver det, och ibland en markplaneringsritning, VA-ritning eller en färg- och materialbeskrivning. Kommunen kan också begära nybyggnadskarta, dagvattenutredning eller bullerutredning om platsen kräver det.

Ett ord som ofta blandas in är planlösning. Den är inte en egen bygglovsritning utan beskriver hur rummen är ordnade och hur bostaden fungerar – något som syns i planritningen men bedöms på andra grunder. Skillnaden reder vi ut i artikeln om hur ni läser en planlösning.

Krav på bygglovsritningar: skala, mått och utförande

Kommunerna formulerar sina krav lite olika, men de flesta utgår från samma grund: ritningarna ska vara fackmannamässigt utförda. Det betyder inte att en arkitekt måste ha ritat dem, utan att de ska vara tydliga, skalenliga och gå att mäta i. Stockholms stad har samlat sina krav på sidan om korrekta ritningar och handlingar, och andra kommuner ställer i regel liknande krav.

• Skala. Plan-, fasad- och sektionsritningar görs normalt i 1:100, små byggnader och detaljer ibland i 1:50. Situationsplanen görs oftast i 1:400, men kommunen kan godta andra skalor som 1:200 eller 1:500. Skalan ska stå angiven på varje ritning.
• Måttsättning. Yttermått, våningshöjder, nockhöjd och avstånd till tomtgräns ska framgå. Det som prövas mot detaljplanen måste gå att kontrollera i ritningen.
• Ritningshuvud. Fastighetsbeteckning, ritningens innehåll, skala, datum och vem som har ritat. Vid ändringar ska revideringen synas.
• Format och underlag. Många kommuner ber om ritningar i standardformat, oftast A3 eller A4, på vitt underlag utan rutor eller linjer. Digitalt lämnas de som pdf i den skala de är ritade för.
• Befintligt och nytt. Vid ändring eller tillbyggnad ska det framgå vad som finns i dag och vad som tillkommer, till exempel med olika linjetyper eller en tydlig markering.

Det vanligaste misstaget är ritningar som inte stämmer med varandra: ett fönster som finns på fasaden men saknas i planen, eller en takvinkel som skiljer mellan sektion och fasad. Handläggaren jämför ritningarna mot varandra, och varje avvikelse blir en fråga.

Vilka ritningar behövs för tillbyggnad, garage eller attefallshus?

Omfattningen styrs av åtgärden. Ju mindre ni ändrar, desto färre ritningar – men situationsplanen följer med i nästan alla ärenden där något placeras på tomten.

1. Nytt en- eller tvåbostadshus. Situationsplan, planritningar för alla våningar, fasadritningar från alla håll, sektionsritning och ofta nybyggnadskarta, markplanering och VA-anslutning.
2. Tillbyggnad. Situationsplan, planritning där befintligt och nytt skiljs åt, fasadritningar för de sidor som påverkas och en sektion om tillbyggnaden ändrar höjd eller takform.
3. Garage, carport eller förråd som kräver lov. Situationsplan med avstånd till gräns och andra byggnader, planritning, fasadritningar och ofta en enkel sektion.
4. Lovfria komplementbyggnader och komplementbostadshus. Sedan den 1 december 2025 krävs normalt ingen anmälan för själva byggnaden om den är lovfri. Tekniska installationer, till exempel ventilation, vatten och avlopp, kan däremot behöva anmälas. Om bygglov eller anmälan krävs anger kommunen vilka ritningar och beskrivningar ni ska lämna in.
5. Fasadändring. Fasadritningar som visar före och efter, samt uppgifter om material och kulör. Situationsplan behövs sällan när byggnadens läge inte ändras.

Kontrollera alltid kommunens egen checklista innan ni börjar rita. Flera kommuner har exempel på godkända ritningar – Tierps kommun har till exempel en sida om vad bygglovsritningarna ska innehålla – och Sveriges Kommuner och Regioner har tagit fram exempelritningar som visar vad ritningarna bör innehålla.

Rita bygglovsritningar själv eller ta hjälp?

Ni får rita era bygglovsritningar själva. Det finns inget generellt krav på att de ska vara gjorda av arkitekt eller ingenjör, så länge de uppfyller kraven på skala, mått och tydlighet. Många ritar själva vid altaner, förråd, mindre tillbyggnader och attefallshus.

För hand fungerar det med linjal och millimeterpapper som underlag, men det slutliga bladet ska vara rent och läsbart. De flesta använder i dag ett ritprogram. Enkla 3D-appar för inredning ger sällan korrekta ritningar i skala; det ni behöver är ett program som kan skriva ut plan, fasad och sektion i 1:100 med mått. CAD- och BIM-program som Revit, Archicad eller SketchUp med rätt tillägg klarar det, och det finns enklare verktyg riktade till privatpersoner.

Ta hjälp av en arkitekt, byggnadsingenjör eller husleverantör när:

• ni bygger ett nytt bostadshus och ritningarna också ska bli underlag för konstruktion och upphandling,
• detaljplanen är snäv och placering eller höjd måste optimeras för att rymmas,
• det gäller ett kulturhistoriskt värdefullt hus eller en känslig miljö där utformningen prövas hårt,
• ni har fått ett kompletteringskrav och inte ser vad som saknas.

Vad kostar det att ta fram bygglovsritningar?

Det finns inget fast pris, och kostnaden varierar mer med projektet än med vem som ritar. De faktorer som påverkar mest är:

• Åtgärdens storlek. En fasadritning för ett nytt fönster är en helt annan uppgift än ett komplett paket för en villa i två plan.
• Befintliga underlag. Finns originalritningar till huset i kommunens arkiv går det snabbare. Saknas de måste huset mätas upp först. Ritningar till ert hus kan ni ofta beställa eller söka fram i kommunens bygglovsarkiv – många kommuner har ett digitalt arkiv.
• Hur mycket som ska ritas från grunden. Att renrita en genomarbetad skiss kostar mindre än att ta fram ett nytt förslag.
• Antal revideringar. Kompletteringskrav och ändrade önskemål under processen tar tid.

Nybyggnadskarta och bygglovsavgift betalas separat till kommunen och ingår inte i ritningskostnaden. Be om offert på hela paketet och fråga vad som ingår vid revideringar – det är där kostnaden oftast växer.

Från bygglovsritning till bygghandling – det här kommer efter lovet

Bygglovsritningarna visar vad ni vill bygga och var. De är inte ritningar att bygga efter. När lovet är beviljat får ni inte börja bygga förrän kommunen gett startbesked, och innan dess behövs ofta ytterligare handlingar.

1. Tekniskt samråd. För större åtgärder går ni, den kontrollansvarige och kommunen igenom hur bygget ska genomföras.
2. Tekniska handlingar. Konstruktionsritningar, beskrivning av bärande delar, ventilation, brandskydd, energi och fukt – beroende på vad kommunen begär.
3. Kontrollplan. En plan för vilka kontroller som ska göras under bygget och av vem.
4. Startbesked. Först när kommunen godkänt handlingarna får ni börja bygga.

Arkitekter och husleverantörer gör därför ofta bygglovsritningarna som ett första steg och vidareutvecklar dem till bygghandlingar. Gör ni bygglovsritningarna själva, räkna med att en konstruktör kan behöva ta fram det tekniska underlaget.

Vanliga brister som ger kompletteringskrav

Ett kompletteringskrav stoppar handläggningen tills ni lämnat in det som saknas. Samma brister återkommer i många ärenden:

• skala saknas, eller ritningen är utskriven i fel format så att skalan inte stämmer,
• avstånd till tomtgräns eller höjder saknas i situationsplan och sektion,
• ritningarna motsäger varandra om fönster, dörrar eller takvinkel,
• det går inte att se vad som är befintligt och vad som är nytt,
• fasader från alla väderstreck saknas vid nybyggnad,
• foton, skisser eller produktblad har skickats i stället för skalenliga ritningar.

Gå igenom ritningarna sida vid sida innan ni skickar in dem. Följ ett mått – till exempel nockhöjden – genom alla ritningar och kontrollera att det är samma siffra överallt.

Bygglovsritningar som underlag för 3D-bilder av huset

Ritningarna är gjorda för handläggare, inte för grannar, familj eller köpare. För den som inte läser ritningar är det svårt att föreställa sig hur ett hus i 1:100 kommer att se ut på plats.

När vi får ett komplett ritningspaket som underlag börjar vi med att bygga en 3D-modell direkt från planer, fasader och sektion. I vår studio har vi märkt att det här steget också fungerar som en kontroll: om fasaden och planen inte stämmer syns det direkt i modellen, ofta innan ansökan har skickats in. Situationsplanen ger placeringen på tomten, och sektionen ger höjderna.

Från modellen går det att ta fram exteriörbilder, flygvyer eller en 3D-planlösning där rummen syns möblerade ovanifrån. För en villa på Mauritius i ett skyddat landskap visade sådana bilder hur huset hör hemma på platsen inför myndigheternas godkännande.

Sådana bilder ersätter inte bygglovsritningarna, men de kan göra det lättare att förklara projektet för grannar, beställare eller en bostadsrättsförening. Vill ni se hur ritningarna blir bilder kan ni läsa mer om vår exteriörvisualisering av bostadshus.